Alla får en ärlig chans
Grusgången krasar när jag går mellan hästhagar och de faluröda husen i Skälby.
Här ligger Djurskyddet Kalmars djurhem. Så öppnas dörren hastigt framför mig
Camilla Henningsson går raskt till bilen med ett litet bylte i en svart sopsäck.
– Vi har precis fått avliva en katt, säger hon.

 

Katten hade kommit in till djurhemmet tidigare samma vecka. Den var inte alls social, helt döv, såg dåligt, hade höften ur led, en gammal fraktur, öronskabb, utslagna tänder och den kissade blod.
Känns det jobbigt att avliva den undrar jag?
– Nej, jag är så van och den mådde så himla dåligt. Det är hemskt att behöva ta
bort ett djur men på ett sätt hjälper vi den här katten, säger Camilla Henningsson som jobbat på djurhemmet i åtta år. Katten hade gått omkring i samma område i många år och inte haft kontakt med människor. Länsstyrelsen fick tips om den och bad djurhemmet om hjälp.
– Vi hjälper varandra en del. Jag lovade att sätta ut en fälla och fånga katten. Gick den att omplacera skulle jag göra det, men om den var tvungen att avlivas skulle länsstyrelsen stå för kostnaden, säger Camilla.

Alla katter som kommer hit får en ärlig chans betonar Camilla. – Men inte på bekostnad av katten, många gånger är det mer barmhärtigt att den får somna in. Vi har kommit in i hallen och det luktar svagt av foder och handsprit.
På en furufärgad hylla säljs godis, kakor, kassar och annat smått till förmån för djurhemmet. En klocka tickar, bara en av de 17 katterna jamar. – Å, det är Findus, säger Camilla, han vill så gärna att vi ska gosa med honom.

Han bodde här när han bara var fem månader. Nu har han kommit tillbaka hit efter cirka sju år för att husse avlidit och han är precis likadan som han var då, säger Camilla. Under sommaren startade Kalmar en särskild djurskyddspolis och djurhemmet har mycket samarbete med dem. – De ringer mig minst ett par gånger i veckan. Det kan vara att de vill ha handräckning alltså hämta ett djur, eller hjälp att hitta ägaren till ett övergivet djur. Det kan också vara att vi behöver hjälp med något, säger Camilla. Händerna rör sig mycket, den röda hästsvansen pendlar och orden liksom sprudlar ur henne. Men så blir vi avbrutna av telefonen. – Sitter hon fast? Hur gamla är ungarna?
Tar jag in henne nu kommer hon att få mjölkstockning. Å, va svårt. Vi gör så här. Kör in mamman hit och försök fånga ungarna sedan.
Ring mig när ni fått tag i dem, säger Camilla. En förvildad katthona har fött ungar under ett hus på Öland. Nu hade husägarna lyckats fånga mamman men inte kattungarna. Camilla förklarar att hon inte vill släppa honan. – Jag tror att hon är för smart för att gå in i fällan en gång till, säger hon. I köket har Camilla dukat fram te och kanelbullar. Hon berättar om den kattkoloni på femtio katter som de samlade in i ett industriområde och om katten Engla som hoppade från Ölandsbron och överlevde.

– Det är så mycket djur i omlott! Förra veckan gick en man runt och hotade att slå ihjäl sin hund med ett basebollträ . Jag tog hand om hunden, och nu är den omplacerad, säger hon leende och ögonen blir lite blanka.

Camilla är anställd på sex timmar av Djurskyddet Kalmar. Och att jobba med djur ger otroligt mycket, säger hon. Som när rädda katter blir tillgivna och kan omplaceras eller när djur får återförenas med sina ägare. – Vi hade en vit katt som vi hämtade från Öland och annonserade ut i tidningen. En kvinna som bodde flera mil söder om Kalmar hörde av sig. Det visade sig att det var hennes katt och att den tagit sig hela vägen till Öland. Katten hade varit borta i två år! Det ringer på dörren. Kattmamman från Öland anländer. Hon sitter i den hundbur de lyckades fånga henne i och jamar högt. Camilla pratar mjukt och bär in henne i en av karantänburarna. Vigt hoppar hon upp och lägger sig på fönsterkarmen, verkar tycka det är skönt att komma ur buren. Kvinnan som fångat in honan får med sig en kattfälla och instruktion hur hon ska använda den. Så fort ungarna har samlats in ska hon komma dem till kattmamman. – Många förvildade katter håller sig undan. Problemet är mycket större än vad som syns

och är inget myndigheterna riktigt vet om. Katterna rör sig oftast mellan tre och sex på morgnarna. Då har djurhemmet frivilliga som hjälper till att fånga in dessa katter. Camilla visar de fyra burar där katter som kommer in får sitta i karantän. När man kan utesluta smitta får de flytta till en annan avdelning. Där har alla de sju burarna en lucka ut till en rastgård. På dörren till varje bur sitter en journal där man kan läsa om vem som sitter där, när den kom inoch om den ska ha mediciner eller särskild mat. Vi går ut till rastgårdarna. Burarna är rymliga och i varje bur står ett klätterträd. Camilla tar upp Findus som tillgivet pressar sitt huvud mot hennes haka. – Gosigare katt får man leta efter, han är en riktig bebis, säger Camilla och skrattar. Det är fredagkväll. Volontären Anna Andersson kommer för att avlösa. Camilla ger en kort instruktion om mat och mediciner och hur läget är just idag. Katten Findus jamar hej då när jag går. 

Text och foto Elsa Frizell

 

Framgångsrik insamling till katthem

Torsås 2012-02-18 | Uppdaterad 2012-02-18

20 000 kronor fick Kattresan i Torsås ihop i lördags.

Inger Bergström och Camilla Henningsson tog i fredags emot den symboliska jättechecken från Marion Wellenbrock Hansson. Men summan var långt ifrån symbolisk ? 20 000 kronor gav Torsåsborna förra lördagen när skänkte till Katthemmet i Kalmar.– Det här betyder fantastiskt mycket för oss, säger Camilla Henningsson, föreståndare på Katthemmet i Kalmar.

I fredags överlämnade eldsjälen Marion Wellenbrock Hansson den symboliska jättelika checken till Katthemmet i Kalmar. 20 000 kronor samlades ihop förra fredagen och lördagen.
– Nästan alla som skänkte pengar hade en historia att berätta om övergivna katter, säger Marion Wellenbrock Hansson.
Pengarna som nu överlämnats till Katthemmet i Kalmar gör det alltså möjligt för Torsåsbor att lämna in övergivna och upphittade katter.
– Pengarna går till veterinärkostnader, medicin och behandlingar. De flesta katter som kommer in är i ganska dåligt skick, det kan vara skabb, parasiter eller skador, säger Camilla Henningsson. Idén om att göra en insamling fick Marion Wellenbrock Hansson tidigare i våras. Hon hade då försökt förmå kommunen att gå in och ge ett bidrag till Katthemmet, precis som Mörbylånga och Kalmar kommun gör. Men trots att hon då kunde lämna över en namnlista med 250 underskrifter blev det kalla handen från kommunens sida. När det väl var dags att hitta folk som ville stå och skramla med bössorna i kylan gick det ändå lätt, många var positiva till initiativet.
– Jag blev förvånad över att så många ville ställa upp och samla in pengar.
Camilla Henningsson och Inger Bergström från Katthemmet är imponerade och glada över givmildheten som Torsåsborna visat.
– Det är tur att eldsjälar finns. Det är tråkigt och bedrövligt när kommuner flyr sitt ansvar och att privatpersoner måste gå in. Så borde det inte behöva vara, säger Camilla Henningsson. Marion Wellenbrock Hansson hoppas att kommunen nu ska inse att kommuninvånarna faktiskt vill stödja Katthemmet i Kalmar.
– Jag ville bevisa att vi i Torsås vill att en del av våra skattepengar går dit. Nu förväntar vi oss att det blir så.

 

Djurhem söker ägare till påkörd katt

Kalmar i går 14:47 Barometern

En brunsvart katt blev påkörd på måndagsförmiddagen och Kalmar Djurhem söker nu ägaren. Vems är katten?

Katten försökte ta sig in i entrén på Jenny Nyströmsskolan, men några elever uppmärksammade att den hade ont baktill, säger Camilla Henningsson, föreståndare på Kalmar Djurhem, som då tog hand om katten.
Katten är en hona, cirka 6-8 månader gammal, okastrerad och omärkt. Den måste eventuellt opereras efter olyckan och djurhemmet önskar att ägaren hör av sig till dem.

 

Flera hundar nära att avlivas

Emmaboda 2010-05-05 | Uppdaterad 2010-05-05

Björn är ett par år gammal och en trevlig blandras som behöver komma till någon som kan träna honom. Han är snäll och väldigt glad. Foto: privat

Tio vanvårdade hundar omhändertogs av polisen i Emmaboda kommun för tre månader sedan. Nu riskerar de att avlivas om de inte kan omplaceras i nya hem.

Camilla Henningsson på Djurhemmet Skälby har tagit hand om två valpar men ytterligare sju hundar söker nya hem.
– Hundarna har varit på pensionat i tre månader och nu kan inte polisen betala för dem längre och då ska de avlivas, säger Camilla Henningsson.
– Två av hundarna är så pass gamla att det är näst intill omöjligt att hitta nya hem åt dem. På dem finns redan ett avlivningsbeslut, säger informationschef Ulf Karlsson på polisen.
De hundar som finns kvar är glada och trevliga men ouppfostrade och behöver komma till människor som kan träna dem, enligt Camilla Henningsson.
– Det är blandras- hundar som är någonstans mellan ett och tre, fyra år gamla, säger hon. Det är svårt att avgöra vilka raser men jag kan tänka mig Labrador, Newfoundland och Rottweiler till exempel.
Polisen ser gärna att hundarna får nya hem och att de kommer till människor som kan ta hand om dem och har tid med dem.
Camilla Henningsson håller med.
– Det är fina hundar som behöver kärlek och människor som bryr sig om dem. Det vore hemskt om de skulle behöva avlivas, säger Camilla Henningsson.

 

Sanna fixar julefrid på Kalmar katthem

KALMAR

Publicerad 091224 04:05.

Sanna Svensson har i flera år varit den som tar hand om katterna på Kalmar djurhem på julaftons förmiddag. Det innebär en förmiddag full med att ge katterna mat men också att städa och sist men inte minst kela med dem.

Kalmar djurhem på Skälby är ett av de ställen där det behövs människor som jobbar även om det är helg. Eftersom skötseln av katterna sker på ideell basis under helgerna blir det många som ställer upp för att se till att katterna har det bra.

En jultradition

Sanna Svensson växte upp inte så långt från Skälby och det var ofta hon passade på att hälsa på djuren där. När djurhemmet startade var hon med och arbetade som volontär med arbete enligt ett rullande schema. Nu på senare tid har hon studerat till socionom och det innebär att det har blivit mer sällan hon har haft möjlighet att ställa upp. Men jultraditionen håller hon liv i.

Ger katterna mat

- Jag kan inte riktigt komma ihåg när jag började med att jobba på julaftnarna, men det har i alla fall varit de senaste fyra-fem jularna.

Det första som händer är att kolla runt att allt är OK innan katterna får mat. Det är noggranna direktiv för varje katt. Dessutom kan en del katter behöva medicin.

- Sedan är det rengöring av lådor och städning. Sedan är det att kela med katterna. Vissa är mer kelna och andra behöver det mer än andra.

Måste vara försiktig

- Man vet inte vad katterna har varit med om så en del kan ha svårt att lita på människor. Det är viktigt att man är försiktig och inte bara stövlar in.

När Sanna har sett till att katterna på Skälby har det bra går hon hem till mamma och pappa och äter jullunch.

Hon har inte katt hemma själv men en hund,en rhodesian ridgeback, som är nyfiken på katter blir alldeles till sig när hon får träffa en.

Några tomma burar

Det där med hygien är viktigt på djurhemmet eftersom eventuell smitta annars kan sprida sig snabbt. Nyintagna katter hålls i karantän några veckor innan de kommer ut på öppna avdelningar.

Föreståndaren Camilla Henningsson berättar att man försöker hålla ett par burar tomma inför julen eftersom det inte alltid råder julefrid överallt och det drabbar även katter. Dessutom sätter man igång med att försöka fånga katter på Tjärhovet igen.

Ronald Rosengren
ronald.rosengren@ostran.se
0480-613 4